Brev från missionärerna

ta del av missionärernas vardag

BREV FRÅN SALTA

Kära vänner!

För oss som för alla andra runt om i världen så är denna påsken annorlunda. Det vikigaste är ändå att påskens budskap inte har förändrats utan är mer aktuellt än någonsin. Jesus Kristus har vunnit segern över dödens makt och HAN LEVER!!!

Gång efter gång så har en gammal barnsång kommit till mig de senaste veckorna, många kommer säkert i håg den. ” Han håller hela världen i sin hand…….” tänk att kunna få vila på dessa löften.

I tider som dessa vill man helst av allt ha hela familjen samlad, men så har inte varit fallet för oss. Jessica har varit i Sverige sedan mars förra året och i början av detta året så åkte Jonathan också till Sverige och Jessica till Australien. Så under några månader befann vi oss i tre olika världsdelar. Jessi förlorade två hemresor då de ställdes in men tillslut fick hon tag på en resa och kom välbehållen hem till Sverige i tisdags. Gud är trofast! Känns skönt att de båda nu är på samma ställe. De tycker förstås att det är lite tråkigt att de inte kan hälsa på sin mormor nu när de äntligen är i sitt hemland.

I Argentina har vi karantän sedan den 23 mars och den fortsätter åtminstonde till den 23 april. Mataffärer och apotek är öppna men de har poliskontroller lite överallt, man ska helst handla på den affär som ligger närmast.  Från och med måndag är det lag på att alla måste ha munskydd när de går utanför hemmet.

Under den här tiden så har vi gudstjänster via youtube och face som så många andra kyrkor, vi tror att det är många som tittar och ber att budskapet verkligen ska nå fram. Varje fredag har vi bön och fasta, förutom att vi ber över situationen i världen så kan man även skicka böneämnen via whatsapp som så gott som alla använder här. Vi pastorer och ledare turas om att varje morgon skicka en 5 minuters andakt också den via whatsapp. Man får göra det som går nu när vi inte kan träffas i kyrkan. I bergsbyn Angastaco är vår radio till stor välsignelse och har fått många nya lyssnare.

Karantänen slår hårt mot de fattiga som oftast bara är dagavlönade. Nu när de inte kan jobba får de heller ingen lön. Regeringen föröker faktiskt sätta in hjälp men det räcker inte till. Vi är i allafall glada över att kommunen beslutat att skicka alla matvaror som behövs för att laga en gryta som räcker till 150 personer tre gånger i veckan till två av våra utpostkyrkor som ligger i utsatta bostadsområden, 15 de septiembre och Sanidad. Maten är till stor hjälp för de behövande. En i varje familj får komma med en kastrull eller bunke, stå i kö med 2 meters mellanrum och sedan bli serverade av kvinnorna som frivilligt ställer upp för att laga maten. Förra fredagen var Daniel och jag och handlade bas matvaror och delade upp i 35 påsar som vi delade ut till behövande familjer. Det kommer säkert att behövas igen så vi hoppas att bankerna snart ska öppna så att vi kan ta ut pengar.

Även om det känns långt borta så fanns det ju ett liv innan karantänen. I januari var ett 20- tal ungdomar på projektet andino uppe i olika små bergsbyar i Anderna. De evangeliserade men arbetade också socialt. Regnet försvårade alla resor och en grupp blev fast uppe i en by. De fick promenera fem timmar i mörkret uppe i bergen med all packning för att ta sig till en framkomlig väg. I en annan by fick ungdomarna rycka in som lärare för de ”riktiga” lärarna kunde inte komma dit då vägarna raserat. Många bybor har blivit berörda av ungdomarnas arbete och flera har tagit emot Jesus, speciellt alla barn som är vidöppna för evangelium. De väntar på att ungdomarna snart ska komma tillbaks. Mindre missionsresor har vi ju upp till byarna ungefär varannan månad. Just nu kan vi inte åka någonstans förstås.

Som vanligt på somrarna så har vi haft massor av läger för barn, tonåringar, ungdomar och kvinnor. Det var mycket fina läger då Gudsmötena var starka. På barnlägret och kvinno lägret pratade vi om att närma sig Gud och han skall närma sig oss. Det var underbart att se barnen gå fram gråtandes för förbön, de sökte verkligen Gud av hela sina hjärtan.

Innan skolorna började köpte vi endel skolmaterial för att dela ut, bland annat till barnen i den lilla bergsbyn El Churcal. Skolorna och våra daghem kunde dock bara hålla öppet några veckor innan landet stängdes för karantän.

Vår resa till Sverige som är planerad till slutet av juni vet vi inte alls hur det blir med, biljetterna är köpta för länge sedan. Vi får se vad som händer.

Tack vänner för ert stöd och era förböner! Gud välsigne er alla och kom ihåg att ”Han håller hela världen i sin hand…”

Många hälsningar från Annica och Daniel Cisneros. Salta 2020 04 10